Hissmontör

Från en plats till en annan med tankens kraft

Rulltrappan till andra våningen i Elantos nya stormarknad på Broholmsgatan i Helsingfors 1934. Helsingfors stadsmuseum.
KONEs mässavdelning 1937. Fotograf: Pietinen. Museiverket – Musketti.
Arbetare åker hiss ner i en gruva. Foto: Turo Kartto 12.5.1942. Krigsmuseet.
Med hissens historia förknippas även det här yrket, som numera har försvunnit helt och hållet. Hissflickor på Stockmann 1930. Helsingfors stadsmuseum.

Hissmontörer arbetar inte enbart med hissar utan också med skjutdörrar och rulltrappor. Först när människan kan förflytta sig från en plats till en annan med tankens kraft behövs inte längre de här hissanläggningarna. Man kan alltså anta att det finns arbete för nya yrkeskunniga personer också i framtiden.

Hisstekniken utvecklas hela tiden. De första hissarna drevs för hand. Senare utvecklades hissar som drevs med elmotor. Numera åker vi alla hiss i vardagen enkelt och ljudlöst med bara en knapptryckning. Hissar kan till och med prata med oss.

Trots att ny teknik utvecklas hela tiden, används fortfarande också gamla hissar från olika årtionden. Hissmontörens arbete kommer alltid att vara varierande eftersom yrket kräver att man hela tiden lär sig nytt om tekniken, men också klarar av att sköta underhållet av gamla hissar.

Förr sköttes underhållet av hissar i ett maskinrum med en oljekanna i handen. I framtiden – och delvis redan nu – kopplar hissmontören sin smarttelefon till hissanläggningen och börjar söka felet med hjälp av den. Förr arbetade montörer i par av säkerhetsskäl, men numera kan en hissmontör som arbetar ensam vid behov lokaliseras med hjälp av tekniken, om inget hörs av honom eller henne på en stund.

Ju fortare en hiss rör sig, desto fler människor kan den transportera. Det är viktigt i stora städer med mängder av invånare. I framtiden är utmaningen inte längre att utveckla tillräckligt snabba hissar, utan problemet är att människans fysiologi inte klarar av de allt högre hastigheterna. Framöver måste man alltså klura ut hur man kan transportera många människor snabbt och bekvämt från en plats till en annan.

Tekniken utvecklas, men vissa grundelement verkar bestå: arbetet utgörs även i framtiden av kundservice och montörer får hela tiden lära sig nya färdigheter. Trots att service och installation i sig inte är tunga arbeten på samma sätt som tidigare, är en sak fortfarande säker: en hissmontör kallas till arbetet just när hissen inte fungerar. Alltså behövs god fysisk kondition för att ta sig uppför trappor.

Flera generationer i hissbranschen

Den som är intresserad av hissbranschen kan avlägga grundexamen inom el- och automationsteknik eller maskin- och produktionsteknik. Yrkesexamen för hissmontör kan avläggas som fristående examen. Man kan också studera till hissmontör vid KONE Oyj:s Teollisuusoppilaitos, som utbildar arbetare till företaget.

Sam och Jani Uskali, far och son, har båda avancerat i karriären vid KONE. De berättar om hissmontörens arbete och hur det har förändrats under årens lopp. Sams pappa Henry arbetade också som hissmontör vid KONE, så Sam och Jani vet det mesta om yrkets historia.

Källor

Finna.fi
Kone.com
För texten har intervjuer genomförts med rektorn för KONEen Teollisuusoppilaitos, Seppo Mattlar och utbildaren Hannu Oksanen.

 

 

Jaa kaverille

#ammattiosaaja
Etusivulle