Hotellvärd

Syskonbädd i hotellköket

Språkkunskaper och god kundbetjäning behövdes på hotellen redan för hundra år sedan. Förhållandena för de anställda torde ha förändrats mer än arbetets innehåll – lyckligtvis till det bättre.

För hundra år sedan hade hotellen betydligt fler anställda än i dag. Utöver receptionisten hade hotellen egna chaufförer, strykerskor, städare och piccolor. I dag är städningen ofta utlagd på entreprenad, det vill säga städarna är inte anställda av hotellet utan av en städfirma. Kunderna stryker sina kläder själva eller skickar dem till ett tvätteri, varifrån de skickas tillbaka till hotellet tvättade och strukna. Piccolor ser man i dag nästan bara i filmer. De tar emot hotellgästerna, bär deras väskor, sköter löpande ärenden och står vid ingången till hotellet i väntan på nya uppdrag.

Tidigare fick flickor och pojkar från fattigare familjer ofta lämna hemmet för att förtjäna sitt levebröd när de klarat av skriftskolan. Många av dem började jobba på hotell, för där fanns det lämpliga jobb för unga som saknade utbildning. I dag kräver hotell- och restaurangarbetet utbildning.

Anemi och yrkessjukdomar

I dagens läge är det självklart att ingå arbetsavtal, men så har det inte alltid varit. Om en hotellanställd blev sjuk, avslutades hens anställning. De anställda hade inga lediga dagar, men de kunde få oavlönad ledighet om de verkligen behövde det. De arbetade sex dagar i veckan och dagarna kunde bli långa om det fanns mycket att göra.

Personalen bodde ofta i hotellets kök eller i en vindskammare tillsammans med de andra medarbetarna. De fick äta i huset och betalade för maten av sin lön. Lungsot och anemi var vanligt, eftersom boendeförhållandena var dåliga och man arbetade i rökiga lokaler med dålig ventilation. De anställda hade knappt något förvaringsutrymme för personliga saker och kläder; å andra sidan var det få som ägde särskilt mycket.

Högavlönade män och lågavlönade kvinnor

Hotell- och restaurangbranschen var mycket kvinnodominerad. Det vanligaste kvinnoyrket i början av 1900-talet var tjänarinna. På andra plats kom kafé- och restaurangarbete och på tredje plats arbete inom hälso- och sjukvården.

Serveringspersonalen på restaurangerna var indelad i två grupper med olika status och förmåner: dels högaktade och välavlönade, i huvudsak svenskspråkiga manliga hovmästare och kypare, dels en ständigt växande skara av finskspråkiga lågavlönade servitriser. Vaktmästarna och portiererna var för det mesta män, medan kökspersonalen bestod av kvinnor, med undantag för kockarna och köksmästarna på fina restauranger.

Språkkunskap stod högt i kurs redan för hundra år sedan

Hotell- och restaurangbranschens stränga hierarki, som byggde på yrkesroll och språkkunskaper, återspeglades ännu i den medlemsgruppering som Hotell- och Restaurangpersonalens Förbund gjorde 1934, där hotellens och resandehemmens personal indelades i fem grupper:
1. huvudportierer som skulle kunna fem språk
2. skiftarbetare, det vill säga portierer och städare som skulle kunna tre språk
3. tamburvaktmästare och telefonister som skulle kunna tre språk
4. portierer, tamburvaktmästare och städare som skulle kunna finska och svenska samt lagerförvaltare och chaufförer
5. hjälpstädare, hisspojkar och springpojkar.

Lyssna på hotellanställdas berättelser på Hotell- och restaurangmuseets webbplats.

Festsalen på Hotell Societetshuset. (nuv. Helsingfors stadshus). Bild: okänd 1885, Helsingfors stadsmuseum.
Hotell Torni, restaurangköket. Bild: Olof Sundström ca 1930-talet, Helsingfors stadsmuseum.
Heikki Siikonen ritade denna hotell- och affärsbyggnad, som färdigställdes 1926, åt affärsmännen Kalle Saukkonen och Kalle Norma. Bild: Okänd 1930-talet, Hyvinge stadsmuseum.

Resebranschen har en mångsidig arbetsbild

Jere Hietanen studerar resebranschen på yrkesgymnasium. Han berättar i videon om vad en hotellvärds arbetsdag kan innehålla.

Hotell under vattnet eller i rymden

Turismnäringens framtid ser ljus ut: branschen växer och förutspås fortsätta växa.

Samtidigt som de materiella behoven är allt bättre tillfredsställda har upplevelser, såsom resor, blivit ett sätt att uttrycka status och identitet. I framtiden kommer erfarna och krävande resenärer att köpa skräddarsydda tjänster och upplevelser med en djupare betydelse. Därför kommer även arbetet som producent av resetjänster att bjuda på fler upplevelser än tidigare.

Även hotellen är mer personliga, eftersom erfarna och krävande resenärer vill ha individuella upplevelser istället för sedvanliga rum och restauranger. Hotell kan finnas till exempel under vattenytan, men å andra sidan finns det efterfrågan också på billiga hotell utan fönster. Robotar kan sköta all nödvändig service framför allt på billiga hotell. Framtidens resenärer förhåller sig lika kritiskt till hotellbranschen som upplysta resenärer nu förhåller sig till flygbranschen.

Efterfrågan påverkas av förändringar i den ekonomiska, politiska, sociala och fysiska omgivningen. Dessa är åtminstone globalisering, nätverkande, hållbar utveckling, åldrande befolkning, mindre hushåll, mer otrygghet, snabb teknologisk utveckling, större förmögenhet och polarisering. Hållbar utveckling, åldrande befolkning och ekonomiska kriser är megatrender som är utmanande för resebranschen. De kan minska antalet resor till fjärran länder men öka närturismen. I framtiden kan resekonsumtionen polariseras allt tydligare i en resemarknad för fattiga och en resemarknad för rika.

I Finland kommer åtminstone antalet kinesiska turister att stiga. Också bland ungdomar uppskattas resandet öka, eftersom de får större inkomster, antalet singelhushåll stiger och de sociala nätverken blir mer internationella. Å andra sidan blir de äldre en allt viktigare målgrupp såväl i hemlandet som internationellt. Det syns i en ökande efterfrågan på friskvårds- och hälsoresor.

Virtuella resor och rymdresor är framtiden

Ett extremt exempel på strävan efter lyx och nya upplevelser är rymdresor och rymdhotell. Det finns visioner om exempelvis resor till månen, rundresor runt jordklotet, konferensresor till rymden och en hiss upp i rymden. Enskilda turister har redan gjort rymdresor. Finland deltar ändå inte i utvecklingen av rymdturismen.

Ett helt nytt sätt att resa är att göra det hemma. Virtuell turism gör det möjligt att ”pröva på” resorna på förhand. Den kan till och med ersätta resande som bygger på fysisk förflyttning. Hur skulle det kännas att diskutera med andra virtuella turister och ta del av lokal kultur utan att alls går ut ur ditt hem? De virtuella möjligheterna kan förändra resandet väldigt mycket. De kan spara på miljön och möjliggöra resande även för dem som av någon orsak inte kan åka till de platser de vill se.

Evenemangs- och talkoresor intresserar

Framtidens resenärer vill lära sig nytt och delta i kurser. Resorna är också en möjlighet att ge uttryck för sin kreativitet. Evenemangsturismen uppskattas öka, eftersom resenärerna vill känna gemenskap. Redan nu har idrotts- och musikevenemang – även sådana där alla deltagare ”gör” – blivit mer populära. Å andra sidan är välbärgade västerländska resenärer också intresserade av att se misär, till exempel genom rundturer i slumområden.

Resenärerna eftersträvar djupare och mer meningsfulla upplevelser också genom att delta i frivilligarbete, vilket förändrar relationen mellan besökaren och värden. Producenter av resetjänster kan därför allt oftare få gäster som vill jobba och inte vila. Kanske vi får flytta tillbaka till landet!

Resenärerna är allt mer miljömedvetna, vilket orsakar konflikter mellan samvetet och viljan att resa. Tjänster som stöder hållbar utveckling är uppskattade, men köps mer sällan om de är dyrare eller svårare att få tag på.

Informatiker som reseplanerare

Antalet arbetsplatser vid traditionella resebyråer minskar, eftersom många resenärer planerar sina resor själva. Å andra sidan vill många också ha personlig service och behöver tjänster som uppfyller deras specialönskemål. Det gör att arbetet på resebyråerna byter karaktär. I framtiden kommer en av de viktigaste medarbetarna på resebyråer att vara informatiker som planerar personliga paket särskilt för välbärgade kunder.

Källor

Hotell- och restaurangmuseet
Riikka Puhakka: Matkailukysynnän trendit vuoteen 2030 mennessä (Lahden ammattikorkeakoulu)
Visit Finland: Matkailu vuonna 2020 – faktaa ja fiktiota

 

 

Jaa kaverille

#ammattiosaaja
Etusivulle