Renskötare

Istidens slut möjliggjorde renskötsel

Renar var livsviktiga som vilt efter istiden, när människor spred sig allt längre norrut. Renskötsel anses ha fått sin början genom just renjakt. I samband med att antalet vilda renar sjönk övergick man allt mer till renskötsel genom att tämja vilda renar. Man lärde sig utnyttja renen till det yttersta, renarna gav både mat och råvaror till kläder och verktyg. Renarna agerade även som arbetsdjur.

Renskötsel i stor skalar fick sin början i västra Norge. Man övergick från fjällrenar till vallning av tama renar och renskötseln handlade om långa vandringar i jakt på de mest födorika områdena. Denna stil av renskötsel blev allt vanligare och spred sig genom de nordliga områdena.
Renarna rörde sig på ett enormt område och fick sin näring genom att äta lavar på vintern och på somrarna höll sig renarna på hedområden eller längst Ishavets kust. Renarna kunde röra sig över 400 kilometer under ett år.

I Finland höll även andra nordbor än samerna på med renskötsel. Vid 1700-talets halvpunkt fanns det aktiv renskötsel norr om Kuhmo-Uleåborg linjen, och dagens renskötselområde är så gott som samma.

Den erfarna renskötaren Nils Valle berättar om sina erfarenheter och vad det är som gör renskötsel så fascinerande.

En man i samedräkt tillsammans med en ren i sele. Fotograf: Juhani Ahola. Museovirasto Museovirasto – Musketti.

Skidorna byttes ut för snöskotrar

Renskötaren Erik Valle berättar om hur en renskötares vardag ser ut idag. Yrket har sett många förändringar men renskötarna håller även stenhårt fast i de gamla goda traditionerna.

Striden mot rovdjur sker med allt mer avancerad teknologi

Renskötsel består still stora delar av gamla, till och med hundratals år gamla, traditioner. Trots att dessa traditionella metoder ännu följs, utvecklas renskötseln konstant och ny teknologi möjliggör nya lösningar och metoder. Med hjälp av GPS-band går det att följa med renarna i realtid och renskötaren kan lättare skydda sig mot rovdjur. Rovdjur och skadorna de orsakar är en av de största frågorna som måste lösas med tanke på renskötselns framtid. Problemet går säkert att lösa genom ny teknologi och skarpsinniga renskötare.

Renskötseln är långt beroende av miljön och grundar sig på förnybara resurser. Detta symbiotiska förhållande mellan renskötaren och naturen är livsviktigt för branschen. Nya uppfinningar och lösningar som gör det möjligt att utnyttja naturresurser på ett hållbart sätt, hjälper också med att försäkra att renskötseln är en del av de nordiska områdenas framtid.

Källor

paliskunnat.fi
Lapin Yliopisto: Porotalouden hyvinvointi ja tulevaisuuskuvat eteläisissä paliskunnissa. Antti Pakkanen & Jarno Valkonen (2011).
Kala- ja riistaraportteja nro298: Porotalouden tulevaisuus. Tarja Meristö, Jukka Järvinen, Juhani Kettunen ja Mauri Nieminen (2004).

 

 

Jaa kaverille

#ammattiosaaja
Etusivulle