Speltillverkare

Över 100 år av finländskt speltillverkeri

Spel har alltid spelats och skapats. Det finns inte mycket information om de tidigaste speltillverkarna. Många känner till att Angry Birds och Clash of Clans är finska spel, men visste du att traditionella spel som Fortuna och Afrikas stjärna är finländska exportvaror.

Lustfärd till Aavasaksa

Bordsspelet Lustfärd till Aavasaksa, som publicerades år 1862, är ett av de första finländska spelen som skapats i utbildningssyfte. Spelbrädan består av rutor som har bilder på olika platser i Finland. Bland annat är bilden på Uleåborg är en av de äldsta teckningarna av Uleåborg.

Spelet framskrider på så vis, att spelarna flyttar sig runt i Finland baserat på tärningskast och till varje plats hör en berättelse. Kolla in videon som gjorts av Suomen pelimuseo för att se hur det går till när Lustfärd till Aavasaksa spelas.

De rödas och de vitas strid i Finland 1918

Relevant i och med Finlands 100-årsdag är även bordsspelet De rödas och vitas strid i Finland 1918 som publicerades år 1918 och handlar om Finlands inbördeskrig. Spelet kom ut julen 1918, endast ett halvt år efter krigets slut. I spelet strider röda och vita trupper över landet, och båda sidorna har en lika stor chans att vinna. Reglerna som är skrivna i diktformat ger dock uppfattningen att det är de vita som är spelets äkta och ärade vinnare.

Fortuna

Den finska versionen av fortunaspelet tillverkades av leksakssnickaren Juho Jussila. Spelet började tillverkas år 1926 varefter det snabbt blev ett populärt spel även bland Europas kungliga. Exporten till de nordiska länderna och England bidrog till att underlätta arbetslösheten under 1930-talet i Jyväskylä, där Jussilas spelfabrik var.

Afrikas stjärna

Afrikas stjärna, även känd som Den försvunna diamanten, är ett av de mest berömda finska bordsspelen. Spelet konstruerades av Kari Mannerla när han var endast 19-år gammal. Spelet har översatts till 16 olika språk och det säljs än idag ca. 30 000 exemplar årligen.

Bordsspelet De rödas och de vitas strid i Finland 1918. © Museokeskus Vapriikki
En pojke och en flicka står vid fortunaspel i Stockmanns leksaksavdelning. Eeva Rista, 1970. © Helsingfors stadsmuseum
Bordsspelet Afrikas stjärna. © Åbo museiverk

Speltillverkarens jobb är kreativt idéskapande

För att skapa digitala spel krävs flera olika sorters yrkeskunniga, varav flera har genomfört en grundexamen inom mediebranschen. Se på videon för att höra vad Traplight Games grafiker och kreativa direktör berättar om sina arbetsuppgifter.

I framtiden är spel en del av vardagen

Spelbranschen är redan nu en av de branscher som utvecklas snabbast. Hur ser framtidens spelbransch ut?

Spelbranschen måste följa med teknologins utveckling och reagera till förändringarna, eftersom teknologin är allt mer avancerat till följd av att artificiell intelligens utvecklas allt mer.

I framtiden ändras spelvärlden från nöje till vardag, och samhället utnyttjar spel allt mer. Bland annat inlärningsspel blir allt mer vanliga. Spel blir också en del av arbetslivet, till exempel kan arbetsintervjuer innehålla en simulering av arbetsuppgifterna, där den arbetssökande får visa vad hen går för.

I nöjesbranschen blir det allt mer vanligt att spelarna själv deltar i att skapa nya upplevelser, istället för att enbart följa med färdigt uppbyggda upplevelser.

Spelens sociala aspekt ökar också, och sociala medier länkas ihop med olika virtualvärldar.

Speltillverkning har traditionellt grundat sig på att speltillverkarens idéer realiseras, denna metod kommer inte att försvinna ur branschen, men spelproduktion blir allt mer konsumentorienterad.

Betydelsen av informationssäkerhet ökar i samband med att teknologin utvecklas; balansen mellan insamling av information om konsumenter och skydd av privatliv blir en av de stora utmaningarna för branschen i framtiden. Informationssäkerhetsriskerna ökar och detta leder till en konstant ökning av arbetsplatser inom branschen.

Spelbranschen växer även till ett seriöst industriområde och marknaden för nya spel är enorm.

 

Källor

Suomen Pelimuseo, Museokeskus Vapriikki, Tampere
Oulu-lehti 12.6.1980
"Sisällissota pelilaudalla", 22.12.2011, Hannamari Luukkanen, Yle
Oy Juho Jussila
"Kari Mannerla", 12.7.2006, Helsingin Sanomat
Peliteollisuuden osaamistarveraportti, Utbildningsstyrelsen 2015

 

 

Jaa kaverille

#ammattiosaaja
Etusivulle